Fredag 13/4
Denna dag, den femte fiskedagen, har vi i stort sett stiltje på sjön. Nu är det ju så att när det är vindstilla så blir driften lidande och att
sitta stilla på ett ställe och pilka där man inte får napp är ju inte så klokt. Det ger ju inte så mycket. Det spelar liksom ingen roll att
pilken är i vattnet hela tiden, det blir ingen fisk ändå.
Nåväl, vi låg inte helt still och lungt väder ger samtidigt bättre möjligheter till att leta upp fisken.
Efter en stunds lodande hittar vi en del ekon som ser lovande ut. Och mycket riktigt, här blir det fin torsk på dryga 10kg och
sej på säkert över 3kg. Och i kvantitet också.
Vad vi, i vår båt, inte då vet är att Hans i den andra båten plötsligt får ett mer bestämt napp än de vanliga.
Då han tidigare, enligt utsago, bara fått en mindre hälleflundra på några kilo så undrar han om det är så att detta kan vara hälleflundran
som han drömt om.
Det är i stort det han hinner tänka innan reven börjar lindas av spolen.
Alla försök att bromsa utflödet, åtdragning av linbromsen, tumbromsa och handtagsbromsa, är verkningslösa. Linan fortsätter att spolas av.
- Ska jag skära av linan? hinner han i alla fall fråga innan alla metrar lina försvunnit från spolen. Nu är det bara spolknuten kvar och den,
den pallar inte för påfrestningen. Linan går av. 270 meter lina på ett ögonblick. Poff.
100 meter därifrån sitter vi i den andra båten och ser ryggen och stjärtfenan på en val. En Kaskelot. Mäktigt.
En kort stund senare ringer det i telefonen hos Dick i vår båt. Dom frågar om vi har en reservrulle att låna ut därför att linan försvann
på en av deras rullar! Vad ska man tro?
Vi kallar det i alla fall för Årets Napp!
Till middagen serverades ett alldeles fantastiskt vin. Tack kocken och Skål!